Egenmonitorering – för ökad trygghet och tillgänglighet

Vad är egenmonitorering?

Egenmonitorering innebär en digital vårdtjänst där patienter mäter sina värden löpande i det egna hemmet. Värdena förs över till vårdgivaren, till exempel via Bluetooth, där vårdpersonalen automatiskt notifieras vid avvikelse.

Egenmonitorering möjliggör en proaktiv och patientcentrerad vård, där eventuella avvikelser kan upptäckas och hanteras snabbt av vårdpersonal. Det är därför ett viktigt redskap för kroniska patientgrupper som behöver trygghet i sin sjukdomssituation och som kan förbättra sin hälsa och minska sjukhusinläggningar genom tidig upptäckt och ett utökat eget engagemang.

Varför behövs egenmonitorering?

Idag har hälso- och sjukvården stora utmaningar, bland annat på grund av en åldrande befolkning där nästintill varannan invånare i Sverige lever med en eller flera kroniska sjukdomar. Det innebär att vården inte längre räcker till – vårdkonsumtionen är högre än tillgängligheten. 

Genom egenmonitorering som ett förebyggande arbetssätt kan sjukvården fånga upp förändringar och hälsoavvikelser hos dessa patienter i tid för att bland annat minska antalet akuta insjuknanden och sjukhusinläggningar. Samtidigt kan personer med kroniska sjukdomar, såsom hjärtsvikt eller KOL, ges patientcentrerad vård och ökad kontroll där tryggheten är som störst – i hemmet.

Hur funkar egenmonitorering?

1. Tillgång till egenmonitorering
   Patienten ges tillgång till egenmonitoreringen genom sin vårdgivare, till exempel ett sjukhus, en specialistmottagning eller en vårdcentral. Detta kallas ofta ordinerad eller rekommenderad egenmonitorering och innebär att patienten ansluts, en vårdplan sätts upp i samförstånd mellan patient och vårdpersonal, och patienten får tillgång till en app. 
2. Medicinteknisk utrustning och mätningar
   Genom medicinteknisk utrustning så som blodtrycksmätare, spirometer eller våg kan patienten mäta sina värden dagligen hemifrån. Värdena går in i appen automatiskt via bluetooth eller matas in manuellt. Patienten får även besvara formulär i sin mobil för att på ett strukturerat sätt ge en återkommande bild av sin situation.
3. Resultat, avvikelser och direktkontakt
   Resultaten, och hur de förhåller sig till uppsatta målvärden, syns direkt för både patient och vårdgivare. Genom notifieringar vid avvikelser kan vårdpersonalen upptäcka och erbjuda stöd direkt vid eventuell försämring och enkelt kommunicera med patienten genom chatt eller video. 

Nära vård* 

Egenmonitorering bidrar till flera nationella visioner och strategier, däribland den högt prioriterade omställningen mot Nära vård. Några viktiga delar av Nära vård som egenmonitorering stödjer är:

• Fokus på individuella behov och förutsättningar
• Patienten som medskapare av sin egen vård 
• Ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt 
• Kontinuitet och tillgänglighet till vården
• Ökad trygghet

Några av fördelarna med egenmonitorering*

• Ökad tillgänglighet och kontinuitet:
  Patienter kan enkelt få kontakt med vården och följa sina värden över tid
• Minskad vårdbelastning:
  Möjlighet att minska antalet akuta insjuknanden och inläggningar genom prevention och tidig upptäckt
• Ökat engagemang och delaktighet:
  Patienterna lär sig mer om sin sjukdom och blir bättre på att känna igen och hantera sina symtom
• Flexibilitet:
  Vården blir mer patientcentrerad och behovsstyrd, där mycket av uppföljningen kan göras på distans
• Förbättrad livskvalitet:
  Patienten slipper onödiga vårdresor och vet att avvikelser fångas upp i tid vilket ökar patientens trygghet

Allt detta ger stora fördelar för såväl individen som för vårdgivaren och samhället.

*Enligt Socialstyrelsens rapport "Uppdämda vårdbehov", SKRs Baspresentation Egenmonitorering samt erfarenhet från patienter, vårdpersonal och regionföreträdare som använt egenmonitorering.